Sonya Malinka Persson
 

Jag har levt med ett tungt sockermissbruk i hela mitt liv. Sedan mars 2017 lever jag sockerfritt med strikt LCHF som grund.

 

Följ mig här på bloggen i min resa mot ett hälsosamt liv.

Arkiv
Kategorier

Hej på er! När jag i maj skrev att jag skulle ta en paus var min tanke att ta en riktigt lång paus. Men så kom sommaren emellan, och nu känner jag att jag har lite jag vill berätta om och skriva av mig om – så here we go! 🙂 Jag misstänker att det blir ett återupptagande av bloggeriet här, för min egen skull om inte annat.

Så vi har alla genomlevt den varmaste svenska sommaren på typ flera hundra år. Jag vet inte alls hur ni andra hanterar värme, men personligen klarar jag inte av värme på särskilt höga temperaturer alls (min absoluta smärtgräns är 25 grader, och det har vi slagit med råge flera månader i sträck). Jag har haft sjukligt varmt (27 – 32 grader) inomhus så både jag och mina djur har haft det oerhört jobbigt nu under sommaren.

På det stora hela får jag nog säga att jag har klarat mig hyfsat när det gäller mat. När det blir såhär varmt händer en av två saker för mig. Antingen vill jag inte äta alls, eller så blir jag vrålhungrig. Det är de två alternativ jag har att välja på. Det är som att vara sjuk; kroppen kräver absurda mängder energi för att stå emot sjukdom/värme, och hålla sig vid liv. Så jag har antingen ägnat mig åt att dricka rätt mycket fette (för att inte tala om vatten!), eller att äta ganska stora mängder mat.

Sen är det något som har smugit sig på, sådär listigt och krypande. Jag har tidigare berättat om att jag är medlem i föreningen food2change, som hjälper mataffärer med matsvinn genom att dela ut till folk som har låga inkomster. Under sommaren har det varit rätt mycket frukt i de här kassarna, och trots att jag tidigare bestämt mig för att ge fan i frukten har jag tagit hem och ätit ändå. Det har varit en del päron, lite apelsiner, äpplen och lite annat. Hur gott som helst.

Förra veckan tog jag hem en påse äpplen, men insåg rätt snart att jag verkligen, verkligen inte ska äta äpplen. Jisses amalia, vad jag blev taskig i magen och fick springa på dass stup i kvarten. Detta kombinerat med det faktum att jag faktiskt tror att jag har gått upp ett par kilo eller så under sommaren, gjorde att jag bestämde mig för (igen!) att jag inte ska ta hem frukt – alls.

Jag väger mig ju aldrig (senast i april – förra året), så jag kan inte svära på att jag gått upp. Det skulle lika gärna kunna vara att jag samlat på mig vätska under sommaren, plus att jag inte rört mig mer än absolut nödvändigt (vill säga; upp ur sängen, runt ett par hus med hunden, till och från dass samt stående när jag borstar håret, duschar och diskar). Jag har verkligen, på riktigt, suttit prick still och svettats som en gris i vilket fall. Men det spelar ingen roll – mitt beslut står fast. Nu blir det ingen mer frukt.

Ett av skälen till att jag tänkte att jag åtminstone kunde prova, var Anna Hallén som menar att kroppen mår bra av frukt. Och det gör den nog – förutsatt att man kan hantera mängden frukt man stoppar i sig. Jag ursäktade mig med att jag i alla fall inte köper hem frukt, utan bara tar hem det jag får via food2change. Problemet är att det kan bli rätt mycket vissa gånger, och jag råkar ju tycka att frukt är gott, såååå…

Näh.

Tursamt för mig är ju att även om det kan ta en stund innan jag inser vad som håller på att hända, så har jag ändå någonstans, förnuftet i behåll. Somrar är inte min bästa tid på året, värme (även om det inte är så varmt som i år) får min tankeförmåga att handla uteslutande om överlevnad. Det får inte plats några tankar om mer avancerade saker än så. Det kan låta skitlöjligt, men det är faktiskt sant. Hela mitt liv de senaste tre och en halv månaderna har handlat om att överleva från den sekund jag vaknar till den sekund jag somnar, och dessutom har jag sovit rätt dåligt. Det är inte ens en ursäkt, men det är en förklaring på varför jag helt plötsligt fick för mig att börja äta frukt trots att jag visste att jag inte kan det.

Men jag är i alla fall nöjd med insikten och att jag tar tag i det innan det gått överstyr och börjat handla om andra, värre saker. Till min fördel kan jag säga att jag trots värmen aldrig ens har tänkt på att vilja ha glass. Jag har gjort min version; mixat kokosmjölk eller kokosgrädde med frysta bär, men jag har aldrig ens övervägt tanken på att köpa glass. Det känns mest sött och äckligt, faktiskt. 😀

Så på det stora hela är jag rätt nöjd, ändå. Nu verkar det ju som att vi kommer att få lite regn – och framför allt, normala temperaturer igen, så nu kanske min hjärna kan börja fungera normalt igen. Håll tummarna. 🙂

Vet ni förresten att jag har två oöppnade chokladkakor (mörka) i kylen som jag inte ens tittat på. Jag är inte så förtjust i mörk choklad, och nu när det har gått över tre år sen jag senast åt ren choklad blir jag faktiskt lite illamående bara av tanken. Känner man mig personligen så vet man hur hårt jag har knarkat på både glass och choklad, så det är en enorm bedrift för att vara jag. ♥

 

  • 3
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •